I korthet
Ärvdabalken 3 kap. 1 och 9 §§, 7 kap. 1 och 3 §§; prisbasbelopp 59 200 kr
- Med 1 500 000 kr i kvarlåtenskap, ett gemensamt barn och ett särkullbarn får särkullbarnet 750 000 kr direkt. Maken behåller 750 000 kr med fri förfoganderätt och det gemensamma barnet väntar på efterarv.
- Finns bara särkullbarn ärver maken ingenting av kvarlåtenskapen: två särkullbarn får 1 500 000 kr, 750 000 kr var. Makens ekonomi vilar då helt på bodelningen, 1 500 000 kr i exemplet.
- Basbeloppsregeln är det enda skyddet: maken ska ha minst 236 800 kr inklusive sin bodelningsandel och enskilda egendom. Med 300 000 kr i kvarlåtenskap och 100 000 kr eget får maken 136 800 kr och särkullbarnen bara 163 200 kr nu; resten blir efterarv.
- Ett testamente till maken halverar särkullbarnets del till laglotten men tar inte bort den. Särkullbarnet måste själv begära jämkning inom sex månader från delgivningen, annars gäller testamentet fullt ut.
Räkna med särkullbarn
Så lyder regeln
Ärvdabalken 3 kap. 1 §: var den avlidne gift tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken, men efterlämnar den avlidne bröstarvingar som inte är makens bröstarvingar gäller det bara om särkullbarnet avstått från sin rätt. Särkullbarnet kan välja: ta ut arvslotten nu, eller avstå till förmån för maken och få efterarv senare (3 kap. 9 §). Avståendet ska vara skriftligt och gäller hela eller en del av lotten. Många särkullbarn avstår en del så att maken kan bo kvar, mot att efterarvet blir motsvarande större.
Skyddet för maken
Basbeloppsregeln i 3 kap. 1 § andra stycket garanterar maken fyra prisbasbelopp, 236 800 kr 2026, räknat på summan av det maken fick i bodelningen, makens enskilda egendom och det maken får ur kvarlåtenskapen. Räcker inte det får maken ta av särkullbarnens lotter, som då i stället blir efterarv. Utöver det kan makar skydda varandra med testamente (till laglotten), med gemensamma barn, eller genom att bostaden är enskild egendom hos den efterlevande; en livförsäkring med maken som förmånstagare faller utanför arvet helt.
Särkullbarnets del vid olika testamenten
| Situation | Särkullbarnet får nu | Maken får |
|---|---|---|
| Inget testamente | Hela arvslotten | Resten (gemensamma barns del) med fri förfoganderätt |
| Testamente: allt till maken | Laglotten, hälften av arvslotten, om jämkning begärs inom sex månader | Resten |
| Särkullbarnet avstår | Inget nu; efterarv vid makens död | Allt med fri förfoganderätt |
| Makens egendom under 236 800 kr | Det som finns kvar sedan maken nått fyra prisbasbelopp; resten som efterarv | Upp till 236 800 kr |
Vanliga frågor
Kan särkullbarn vänta med arvet?
Ja. Särkullbarnet kan avstå sin lott till förmån för den efterlevande maken och får då efterarv vid makens död, på samma sätt som gemensamma barn (ÄB 3 kap. 9 §). Avståendet görs skriftligt, oftast i bouppteckningen.
Kan man testamentera bort särkullbarnets arv?
Bara hälften. Laglotten, hälften av arvslotten, kan särkullbarnet alltid kräva genom att begära jämkning av testamentet inom sex månader. Ett testamente till maken minskar alltså särkullbarnets del från arvslott till laglott, inte till noll.
Vad är basbeloppsregeln?
Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen få så mycket att det tillsammans med det maken fick i bodelningen och makens enskilda egendom blir fyra prisbasbelopp, 236 800 kr 2026. Det går före särkullbarnens rätt, men särkullbarnen får efterarv på det beloppet (ÄB 3 kap. 1 § andra stycket).
Räknas bonusbarn som särkullbarn?
Nej. Makens barn från ett tidigare förhållande ärver inte sin styvförälder alls, om det inte finns testamente. Särkullbarn är den avlidnes egna barn som inte är gemensamma med maken.