Start › Efterarv

Efterarv: barnen ärver en andel, inte en summa

När maken ärvt före de gemensamma barnen får barnen vänta. Det de sedan får är en kvot av allt maken lämnar efter sig.

I korthet

Ärvdabalken 3 kap. 2–4 §§

  1. I typfallet med 3 000 000 kr i giftorättsgods får maken 1 500 000 kr i bodelningen och ärver 1 500 000 kr. Arvet är 50 % av makens egendom, 3 000 000 kr, och det är den kvoten barnen får vid makens död, vare sig egendomen då är 1 miljon eller 5.
  2. Kvoten blir en annan så snart makarna hade olika mycket, enskild egendom eller särkullbarn fanns. Med ett gemensamt barn och ett särkullbarn ärver maken bara 750 000 kr, och det gemensamma barnets efterarvskvot blir 33 %.
  3. Efterarvet tas ut före makens egna arvingar. Dör maken med 4 miljoner och kvoten är 50 procent går 2 miljoner till den först avlidnes barn som efterarv och 2 miljoner delas som vanligt arv efter maken, där samma barn ofta ärver igen.
  4. Är ett särkullbarn och ett gemensamt barn inblandade kan de få olika mycket: det gemensamma barnet ärver i båda dödsbona, särkullbarnet bara i sin förälders.

Räkna fram kvoten

Arvskalkylen ärvdabalken, belopp 2026
Den avlidne
Tillgångar och skulder, kr
Testamente
Så räknade vi: bodelning enligt äktenskapsbalken 9–11 kap. (giftorättsgods minus skulder delas lika; enskild egendom hålls utanför; jämkning enligt 12 kap. 2 §); arvsordning enligt ärvdabalken 2 kap.; makes arvsrätt med fri förfoganderätt, särkullbarns rätt att få ut sin lott och basbeloppsregeln fyra prisbasbelopp (236 800 kr) enligt 3 kap. 1 §; efterarvskvot enligt 3 kap. 2 §; laglott hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § vid testamente; sambo enligt sambolagen 8, 18 §§. Förskott på arv, försäkringar med förmånstagare och utländsk egendom ingår inte.

Formeln

Efterarvskvot = det maken ärvde med fri förfoganderätt / (det maken ärvde + makens egen egendom efter bodelning + makens enskilda egendom). Kvoten bestäms vid det första dödsfallet och tillämpas på makens hela egendom vid det andra, efter eventuell bodelning med en ny make. Har maken fått egendom senare genom arv, gåva eller testamente, eller genom eget arbete och inkomster, ingår även den i basen, med undantag enligt 3 kap. 4 § när det går att visa att egendomen inte ska omfattas.

Räkneexempel i tre steg

  1. Anna dör. Giftorättsgods 3 000 000 kr delas: Bertil får 1 500 000 kr, Annas kvarlåtenskap är 1 500 000 kr och ärvs av Bertil med fri förfoganderätt. Kvot: 50 %.
  2. Bertil lever 15 år, säljer huset, konsumerar en del och lämnar 2 400 000 kr.
  3. Vid Bertils död går 50 % av 2 400 000 kr, 1 200 000 kr, till barnen som efterarv efter Anna. Resterande 1 200 000 kr delas som arv efter Bertil, till samma barn om inga särkullbarn finns.

Vanliga frågor

Varför en kvot och inte beloppet som ärvdes?

Eftersom maken får egendomen med fri förfoganderätt och den blandas med makens egen. Ärvdabalken 3 kap. 2 § löser det genom att räkna om arvet till en andel av makens totala egendom vid den första dödsfallet; andelen gäller sedan vid det andra, oavsett om egendomen vuxit eller minskat.

Kan maken göra slut på efterarvet?

Maken får förbruka och sälja men inte testamentera bort efterarvsdelen eller ge bort väsentliga delar utan hänsyn till efterarvingarna. Har maken gett bort egendom så att den minskat väsentligt kan efterarvingarna få vederlag ur makens egna arvingars del (3 kap. 3 §).

Ändras kvoten om maken gifter om sig?

Nej, kvoten ligger fast. Vid makens död görs först bodelning med den nya maken, och sedan tas efterarvet ur den avlidnes andel innan den nya makens arvsrätt räknas.

Vad händer om maken ärvt enskild egendom?

Egendom som maken fått senare genom arv, gåva eller testamente med villkor om enskild egendom räknas inte in i efterarvsbasen om det framgår att den inte ska ingå (3 kap. 4 §).

Så räknade vi. Ärvdabalken 3 kap. 2 § (efterarv som andel), 3 § (vederlag vid gåvor), 4 § (egendom som inte ingår), 8 § (när bara en sida har arvingar). Kvoten i kalkylen = makens arv / (makens arv + makens egen egendom efter bodelning inklusive enskild egendom).