Start › Bodelning vid dödsfall

Bodelning vid dödsfall

Innan någon kan ärva måste makarnas gemensamma ekonomi delas. Det är i bodelningen, inte i arvet, som den efterlevande maken oftast får mest.

I korthet

Äktenskapsbalken 7, 9–12 kap.

  1. Giftorättsgods minus varje makes egna skulder läggs ihop och delas lika. Med 2 000 000 kr hos den avlidne och 1 000 000 kr hos maken får vardera sidan 1 500 000 kr: maken har redan fått 500 000 kr mer än hen ägde.
  2. Enskild egendom hålls utanför. Är bostaden enskild egendom hos den avlidne går den i sin helhet in i arvet; är den enskild hos den efterlevande rörs den inte.
  3. Jämkning enligt 12 kap. 2 §: den efterlevande kan behålla hela eller delar av sitt giftorättsgods. Regeln gäller bara den efterlevande, inte den avlidnes arvingar, och är avgörande när det finns särkullbarn.
  4. Skulder som överstiger en makes giftorättsgods gör den andelen noll; den efterlevande blir aldrig betalningsansvarig för den avlidnes skulder, men dödsboets skulder ska betalas innan arvet skiftas.

Räkna bodelningen

Arvskalkylen ärvdabalken, belopp 2026
Den avlidne
Tillgångar och skulder, kr
Testamente
Så räknade vi: bodelning enligt äktenskapsbalken 9–11 kap. (giftorättsgods minus skulder delas lika; enskild egendom hålls utanför; jämkning enligt 12 kap. 2 §); arvsordning enligt ärvdabalken 2 kap.; makes arvsrätt med fri förfoganderätt, särkullbarns rätt att få ut sin lott och basbeloppsregeln fyra prisbasbelopp (236 800 kr) enligt 3 kap. 1 §; efterarvskvot enligt 3 kap. 2 §; laglott hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § vid testamente; sambo enligt sambolagen 8, 18 §§. Förskott på arv, försäkringar med förmånstagare och utländsk egendom ingår inte.

Stegen

  1. Lista varje makes tillgångar och dela upp i giftorättsgods och enskild egendom (äktenskapsförord, gåvo- eller testamentsvillkor).
  2. Dra varje makes skulder från hens giftorättsgods. Skulder knutna till enskild egendom dras i första hand från den.
  3. Lägg ihop makarnas nettogiftorättsgods och dela lika. Vill den efterlevande behålla sitt: begär jämkning.
  4. Den avlidnes andel plus enskild egendom är kvarlåtenskapen, som fördelas enligt arvsordningen eller testamentet.

När jämkning lönar sig

Äger den efterlevande mer giftorättsgods än den avlidne förlorar hen på en vanlig bodelning, eftersom hälften av överskottet går in i kvarlåtenskapen och kan hamna hos särkullbarn eller testamentstagare. Finns bara gemensamma barn spelar det mindre roll: maken ärver ändå allt med fri förfoganderätt, och efterarvskvoten blir i stället lägre. Jämkningen begärs vid bodelningen och kan göras delvis, till exempel bara för en bostadsrätt.

Vanliga frågor

Vad är giftorättsgods?

All egendom som inte är enskild. Det spelar ingen roll vem som äger den eller vem som betalat; allt makarna äger delas vid bodelning. Enskild egendom blir det bara genom äktenskapsförord, gåva eller testamente med sådant villkor (ÄktB 7 kap.).

Måste bodelning göras?

Ja när den avlidne var gift, som ett steg i bouppteckningen och arvskiftet, om inte all egendom är enskild. Den efterlevande kan dock begära jämkning enligt 12 kap. 2 § och behålla sitt giftorättsgods; då delas bara den avlidnes.

Vad händer med skulder?

Varje makes skulder dras från den makens giftorättsgods innan delningen. Räcker inte makens giftorättsgods till skulderna blir hens andel noll, inte negativ; den andra maken svarar aldrig för den avlidnes skulder.

Kan den efterlevande maken välja att inte dela?

Ja, det är jämkningsregeln i 12 kap. 2 §. Den lönar sig för den make som har mer giftorättsgods än den avlidne, och begärs senast vid bodelningen. Den kan också användas delvis.

Så räknade vi. Äktenskapsbalken 7 kap. (enskild egendom), 9 kap. 1 § (bodelning när ett äktenskap upplöses), 10–11 kap. (vad som ingår, skuldtäckning, likadelning), 12 kap. 2 § (efterlevande makes rätt att behålla sitt giftorättsgods). Kalkylen delar nettogiftorättsgodset lika om inte jämkning väljs.