Start › Sambo

Sambo ärver inte

Två miljoner svenskar lever som sambor. Dör en av dem går arvet till barn eller föräldrar, inte till partnern. Det enda sambon har är bodelningen av bostad och bohag.

Sambo eller gift samma familj, två regelverk
Så räknade vi: gifta enligt äktenskapsbalken (allt giftorättsgods delas lika) och ärvdabalken 3 kap.; sambor enligt sambolagen (bara bostad och bohag för gemensamt bruk delas, på sambons begäran; lilla basbeloppsregeln två prisbasbelopp, 118 400 kr) och ärvdabalken 2 kap. (barnen ärver). Utan testamente i båda fallen.

I korthet

Sambolagen (2003:376) 3, 8, 18 och 22 §§; ärvdabalken 2 kap.

  1. Med en gemensam bostad värd 3 000 000 kr och två gemensamma barn får den efterlevande sambon 1 500 000 kr genom bodelning, medan barnen ärver 2 000 000 kr, 1 000 000 kr var, inklusive den avlidnes sparande. Som gift hade partnern fått allt med fri förfoganderätt.
  2. Bodelningen omfattar bara samboegendom: bostad och bohag köpta för gemensamt bruk. Sparkonton, fonder, bil och fritidshus går oavkortat till arvingarna.
  3. Lilla basbeloppsregeln ger sambon rätt till minst 118 400 kr ur samboegendomen, två prisbasbelopp. Den hjälper när bostaden är hyrd och bohaget litet, inte när bostaden är en miljonvilla.
  4. Testamente är sambors enda väg till arv. Finns gemensamma barn kan de få efterarv som i ett äktenskap om testamentet skrivs så; särkullbarn kan alltid kräva laglott.

Vad som gäller vid ett dödsfall

Den efterlevande sambon kan begära bodelning av samboegendomen, senast vid bouppteckningen. Nettovärdet av bostad och bohag delas då lika, oavsett vem som betalat, och sambon kan välja att få bostaden på sin lott mot att arvingarna kompenseras. Begär sambon ingen bodelning behåller var och en sitt, och den avlidnes andel ärvs. Lilla basbeloppsregeln i 18 § ger den efterlevande minst två prisbasbelopp ur samboegendomen om den räcker. Därutöver finns ingen arvsrätt, ingen laglott och inget efterarv för sambon.

Vad ett testamente kan och inte kan göra

Ett inbördes testamente kan ge sambon hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, med gemensamma barn som efterarvingar, och därmed efterlikna reglerna för gifta. Det kan inte ta ifrån barnen laglotten: hälften av arvslotten kan varje barn, även gemensamma, kräva ut inom sex månader. För att sambon säkert ska kunna bo kvar brukar testamentet kombineras med en livförsäkring med sambon som förmånstagare, som faller utanför arvet.

Vanliga frågor

Får sambon bo kvar i bostaden?

Bara om hen äger den, får den i bodelningen eller löser ut arvingarna. Sambolagens rätt att ta över bostaden (22 §) gäller vid separation, inte vid dödsfall, utom när den efterlevande behöver bostaden mer och bodelning begärs. Utan testamente ärver barnen eller föräldrarna den avlidnes andel.

Vad är samboegendom?

Gemensam bostad och bohag som skaffats för gemensamt bruk, oavsett vem som betalat (sambolagen 3 §). Sparande, bilar, fritidshus och sådant man ägde innan man blev sambo ingår inte. Ett samboavtal kan ta bort bodelningen helt.

Måste sambon begära bodelning?

Ja, senast när bouppteckningen förrättas (sambolagen 8 §). Bara den efterlevande sambon kan begära det, inte den avlidnes arvingar. Är den avlidnes andel av samboegendomen liten kan det vara bättre att låta bli.

Hur skriver sambor testamente?

Skriftligt, undertecknat inför två samtidigt närvarande vittnen. Vanligast är ett inbördes testamente där sambon ärver med fri förfoganderätt och gemensamma barn får efterarv; särkullbarn behåller alltid laglotten.

Så räknade vi. Sambolagen 3 § (samboegendom), 8 § (begäran om bodelning senast vid bouppteckningen), 18 § (lilla basbeloppsregeln, två prisbasbelopp = 118 400 kr 2026); äktenskapsbalken 9–11 kap. och ärvdabalken 2–3 kap. för jämförelsen. Exempel: bostad 3 000 000 kr ägd till hälften var, bohag 100 000 kr, sparande 500 000 kr.